SKRIVELSE TILL POLITIKERNA

Hjälmö 2022-06-12


Vi fritidsbor och fastboende på Hjälmö, Gällnö, Karklö och Lådna vill uttrycka vår oro för planerade inskränkningar i Skärgårdsstiftelsens engagemang på våra öar.

 

Vi har förstått att antalet anställda kommer att minska från ca 40 personer, som delar på 20 heltidstjänster, till 10 - 11 heltidsanställda. Ingen av dessa kommer längre att vara knuten till ett specifikt område utan ska som ”driftstekniker” sköta reservaten enligt särskilda skötselplaner. Regelbundna ”ronderingar” ska göras. Sophämtning och latrin ute på öarna ska skötas av särskilda entreprenörer. Allt arbete ska utgå från tre stationer på fastlandet, bland annat Boda.


Tilllväxt- och regionplaneförvaltningen i region Stockholm beslutade 2019 (TRN 2019 - 0220) att minska Skärgårdstiftelsens driftsbidrag med 1 miljon årligen under perioden 2020 - 2023. I samma beslut bedöms de ekonomiska konsekvenserna för regionen blir marginellt positiva.


Konsekvenserna för Skärgårdsstiftelsen verksamhet ser däremot ut att bli mycket omfattande i och med förslaget att göra stora neddragningar av antalet anställda tillsynsmän och ersätta dem med entreprenörer.


I beslutet ovan beskrivs Skärgårdsstiftelsens uppdrag ”att verka för att bevara Stockholms skärgårds egenart och naturvärden samt främja utvecklingen av friluftsliv, kultur och turism med beaktande av den bofasta befolkningens intressen.”


Stiftelsen själv beskriver på sin webbplats sin verksamhet med orden ”ett fyrtiotal områden att ansvara för och lika många tillsynsmän och naturvårdare som gör jobbet. De flesta är skärgårdsbor och har både stor lokalkännedom och kunskap om skärgården i stort.  I fältpersonalens uppgifter ingår saker som fågelräkning, sophämtning samt bygg- och röjningsarbeten. En viktig uppgift är också att guida till fina upplevelser i skärgården, liksom att berätta om regler i våra naturreservat och vad som gäller generellt för vistelser på våra områden.”


Vi frågar oss hur dessa skrivningar rimmar med förslaget att ersätta såväl tillsynsmän och naturvårdare boende på öarna och med stor lokal kännedom, med driftstekniker som inte bor på öarna. Hur ska stiftelsen kunna genomföra sitt uppdrag att främja och bevara skärgårdens egenart och naturvärden när personer som kanske aldrig vistats i skärgården nu ska ansvara för naturreservaten? Vem ska hjälpa båtfolk och turister tillrätta och samtidigt upplysa om regler som gäller i reservaten?


Vi är oroade för att Stiftelsens ökade fokus på kommersiell fastighetsförvaltning i förlängningen ska gå ut över det traditionella uppdraget att vara den miljö- och besöksvårdande organisation, som nämns i stadgarna.


Vi efterlyser en övergripande konsekvensanalys av:

  1. Hur Stiftelsens nya organisation - inom de ekonomiska ramar som ges – kan bidra till att upprätthålla stiftelsens mål om framför allt social hållbarhet, innefattande kunskap och lokalkännedom om den specifika skärgårdsmiljön, och biologisk mångfald, såsom bevarandet av öppna landskap och Agenda 2030.
  2. Vad innebär det på sikt för den naturvårdande verksamheten när driftsbidraget på en miljon per år försvinner.
  3. Hur kommer servicen för fritidsboende och turister att påverkas samt hur kommer de fast boende, som har sin utkomst att arbeta för stiftelsen att beröras, enligt målet att hålla skärgården levande (svenskt nationellt miljömål).



Vi skulle också vilja se de underlag och analyser som ligger till grund för den omorganisation som Stiftelsen nu ska genomföra: 

  • Kapade tjänster ger en tillfällig besparing, men vad blir kostnaderna för de entreprenörer som ska sköta sop- och latrinhämtning? Går det att hitta entreprenörer, som ju måste gå med vinst, som gör jobbet inom stiftelsens ekonomiska ramar jämfört med vad anställda tillsynsmän gjort?
  • Hur ska de skärgårdsbor som idag jobbar som naturvårdare kunna fortsätta som driftsansvariga när verksamheten ska utgå från Boda?
  • Hur ska naturreservaten kunna skötas i framtiden med neddragen ambitionsnivå? Hur ofta ska ronderingarna ske?
  • Vad händer med den miljövårdande verksamhet som tillsynsmännen upprätthållit som tex. fågelräkning och bekämpningen av minkar?
  • Hur ska kommande arrendatorer kunna få verksamheten att gå runt om de inte samtidigt kan vara deltidsanställda som naturvårdare? Den här typen av skärgårdsjordbruk är inte direkt lönsamma. För att hålla markerna öppna krävs arrendatorer med djur.
  • Vad kommer att hända med besöksgård Hjälmö och de satsningar som bland annat Stiftelsen gjort på utställningen och naturstigen? I samband med det gjordes också en biologisk kulturarvsinventering i samarbete med Centrum för biologisk mångfald (CBM).
  • Vad händer med det som kallas ”Utbildningsplats skärgården”, varav en av dessa platser finns på Hjälmö.
  • Vad händer med skötseln av naturreservaten på Gällnö, Karklö och Lådna?
  • Hur kommer latrintömning, tältplatser och service erbjudas på våra öar?